Varför bettingsidor utan licens ökar enligt BettingWithoutLicense i Sverige

Under de senaste åren har en tydlig trend blivit synlig på den svenska spelmarknaden: allt fler spelare söker sig till bettingsidor som saknar svensk licens. Detta sker trots att Sverige 2019 genomförde en omfattande reglering av spelmarknaden genom den nya spellagen, vars syfte bland annat var att kanalisera spelare till licensierade och kontrollerade aktörer. Att regleringen inte har fått önskad effekt i detta avseende är ett faktum som engagerar både myndigheter, forskare och branschaktörer. Orsakerna bakom denna utveckling är komplexa och handlar om allt från ekonomiska incitament till spelupplevelse och tillgänglighet. För att förstå fenomenet krävs en djupare analys av vad som driver spelare bort från det reglerade systemet och mot det oreglerade alternativet.

Den svenska spelregleringens bakgrund och dess oavsedda konsekvenser

Den 1 januari 2019 trädde Sveriges nya spellag i kraft, vilket innebar att den tidigare statliga monopolmodellen ersattes av ett licenssystem med öppen konkurrens. Tanken var att spelbolag som uppfyllde Spelinspektionens krav skulle kunna erbjuda sina tjänster lagligt på den svenska marknaden, medan spelare samtidigt skulle skyddas genom krav på ansvarsfulla spelverktyg som självavstängning, insättningsgränser och obligatoriska pauser. Staten förväntade sig att en stor andel av de spelare som tidigare spelat på oreglerade sajter skulle flytta över till licensierade aktörer när dessa fick tillgång till marknaden.

Resultatet blev dock delvis ett annat. Visserligen tog ett stort antal internationella spelbolag svenska licenser under 2019 och 2020, men en betydande andel spelare valde att stanna kvar hos eller aktivt söka sig till sajter utan licens. En central anledning är de restriktioner som följer med det svenska licenssystemet. Spelinspektionen ställer hårda krav på bonuserbjudanden – exempelvis är välkomstbonusar begränsade och får som regel bara erbjudas en gång per kund. Dessutom kräver systemet att spelare ansluter sig till Spelpaus, det nationella självavstängningsregistret, vilket kan upplevas som ett intrång i den personliga integriteten av spelare som inte anser sig ha ett problematiskt spelande.

Marknadsföringsreglerna har också skärpts kraftigt. Sedan 2020 råder ett så kallat måttfullhetskrav, och från och med 2021 har ytterligare restriktioner tillkommit kring reklam under idrottsevenemang. Dessa åtgärder syftar till att minska exponering för reklam som kan trigga spelberoende, men de har också gjort det svårare för licensierade bolag att nå ut med sina erbjudanden. Oreglerade sajter behöver inte följa dessa regler och kan fortsätta marknadsföra sig aggressivt via sociala medier, streamingtjänster och internationella plattformar som är tillgängliga för svenska användare.

Ekonomiska och spelupplevelsemässiga drivkrafter

En av de mest konkreta anledningarna till att spelare väljer sajter utan licens är de ekonomiska fördelarna. Bettingsidor utan svensk licens erbjuder ofta betydligt mer generösa bonusprogram än vad som är tillåtet inom det svenska systemet. Det kan handla om välkomstbonusar på upp till flera tusen kronor, free spins utan omsättningskrav, cashback-erbjudanden och lojalitetsprogram med återkommande förmåner. För en spelare som aktivt jämför villkoren kan skillnaden vara påtaglig, och det är inte svårt att förstå varför det ekonomiska incitamentet väger tungt.

Utöver bonusar handlar det också om spelutbud och tekniska möjligheter. Många oreglerade sajter erbjuder ett bredare utbud av casinospel, livecasinobord och sportsbetting-marknader än vad som är tillgängligt hos licensierade aktörer. Dessutom tillåter vissa sajter utan licens kryptovalutabetalningar, vilket lockar en teknikkunnig spelargrupp som värdesätter anonymitet och snabba transaktioner. Insättnings- och uttagsgränser är ofta mer flexibla, och vissa sajter erbjuder möjligheten att spela med höga insatser utan de begränsningar som svenska regler föreskriver.

Sajter som BettingWithoutLicense.com dokumenterar och analyserar denna marknad löpande och visar hur utbudet av oreglerade alternativ har vuxit påtagligt sedan den svenska spelregleringen trädde i kraft. Det handlar inte om en marginell rörelse utan om en strukturell förändring i hur svenska spelare navigerar spelmarknaden. Antalet aktiva sajter utan licens som riktar sig specifikt mot svenska spelare har ökat år för år, och konkurrensen dem emellan har lett till att erbjudandena blivit allt mer attraktiva.

En annan faktor som sällan diskuteras öppet är spelarnas upplevelse av de obligatoriska spelskyddsverktygen. Tidsgränser, tvångspåminnelser och insättningstak upplevs av många spelare inte som skydd utan som störningar i spelupplevelsen. Spelare som inte identifierar sig som problemspelare kan känna sig behandlade som potentiella missbrukare, vilket skapar en negativ association med licensierade sajter. Hos oreglerade aktörer finns inte dessa inbyggda hinder, vilket ger en friare och mer oavbruten spelupplevelse – även om det naturligtvis medför risker för dem som faktiskt har ett problematiskt förhållande till spel.

Tekniska möjligheter och geografi som möjliggörande faktorer

Internet har sedan länge gjort geografiska gränser i princip irrelevanta när det gäller tillgången till digitala tjänster. En spelare i Göteborg kan lika enkelt öppna ett konto hos ett spelbolag baserat på Malta, Curaçao eller Gibraltar som hos ett bolag med kontor i Stockholm. Spelbolag som väljer att inte ansöka om svensk licens är inte nödvändigtvis olagliga i sina hemländer – de opererar under licenser utfärdade av jurisdiktioner som Curaçao eGaming eller Malta Gaming Authority, och de riktar sig medvetet mot marknader som Sverige utan att följa lokala regler.

Den tekniska infrastrukturen gör det också svårt för svenska myndigheter att effektivt blockera dessa sajter. Spelinspektionen har sedan 2020 möjlighet att begära att internetleverantörer blockerar åtkomst till specifika oreglerade spelwebbplatser, och ett antal blockeringar har genomförts. Men dessa åtgärder har visat sig ha begränsad effekt. Spelare kan enkelt kringgå blockeringar med hjälp av VPN-tjänster, och oreglerade bolag byter regelbundet domännamn för att undvika blockeringarna. Det är en kapprustning som myndigheterna hittills inte har lyckats vinna.

Betalningslösningar är ett annat område där regleringen stöter på praktiska hinder. Spelinspektionen har arbetat för att förhindra att svenska banker och betalningsförmedlare hanterar transaktioner till och från oreglerade spelbolag. Flera stora banker har implementerat filter för att blockera sådana transaktioner. Men återigen hittar spelare och spelbolag alternativa vägar: e-plånböcker som Skrill och Neteller, kryptovalutor och internationella kortbetalningar som är svårare att spåra och blockera. Varje teknisk barriär som byggs upp möts av en teknisk lösning från den andra sidan.

Det är också värt att notera att många av de spelare som använder oreglerade sajter inte gör det av okunskap. Undersökningar och rapporter från bland annat Spelinspektionen och Folkhälsomyndigheten visar att en stor andel av dessa spelare är medvetna om att sajterna saknar svensk licens och väljer dem ändå. Det är ett aktivt val baserat på rationella (ur spelarens perspektiv) avvägningar om bonus, utbud och frihet från restriktioner. Detta gör problemet svårare att lösa genom enbart information och medvetenhetskampanjer.

Branschens reaktioner och framtida regleringsutmaningar

Den licensierade spelmarknaden i Sverige har inte stått passiv inför denna utveckling. Branschorganisationen BOS (Branschföreningen för onlinespel) har vid upprepade tillfällen lyft frågan om kanaliseringsgraden – det vill säga andelen av det totala spelandet som sker hos licensierade aktörer. Enligt Spelinspektionens egna rapporter låg kanaliseringsgraden för onlinespel på ungefär 78 procent år 2022, vilket innebär att nästan en fjärdedel av allt onlinespelande skedde hos oreglerade aktörer. Målet vid regleringens införande var en kanaliseringsgrad på minst 90 procent.

BOS och flera licensierade spelbolag har argumenterat för att de strikta reglerna kring bonusar och marknadsföring är kontraproduktiva eftersom de driver spelare till oreglerade alternativ snarare än att skydda dem. Logiken är att en spelare som spelar på en oreglerad sajt faktiskt befinner sig i en mer utsatt position än om de spelade på en licensierad sajt med inbyggda skyddsverktyg – oavsett hur irriterande dessa verktyg kan upplevas. Från detta perspektiv motverkar alltför sträng reglering sitt eget syfte.

Politiskt är frågan känslig. Att lätta på reglerna för att locka tillbaka spelare till det licensierade systemet riskerar att uppfattas som att man prioriterar spelindustrins intressen framför folkhälsan. Å andra sidan är det svårt att ignorera att en betydande del av det svenska spelandet sker i ett oreglerat utrymme där myndigheterna har noll insyn och spelare saknar det skydd som det licensierade systemet erbjuder. Det är en klassisk policyparadox utan enkla lösningar.

En annan dimension som BettingWithoutLicense.com och liknande aktörer belyser är hur informationsflödet om oreglerade sajter har förändrats. Tidigare var det svårt att hitta tillförlitlig information om spelbolag utan licens. Idag finns det ett rikt ekosystem av recensionssajter, forum, streamingtjänster och sociala mediekanaler som diskuterar och rekommenderar dessa alternativ. Detta har sänkt informationströskeln dramatiskt och gjort det lättare för spelare att hitta och utvärdera oreglerade alternativ utan att behöva ta stora risker med okända aktörer.

Skattemässigt innebär den höga andelen oreglerat spelande också ett problem för staten. Vinster från licensierade spelbolag beskattas, och spelbolagen betalar skatt i Sverige. Oreglerade bolag betalar ingen svensk skatt, och svenska spelare som vinner på oreglerade sajter befinner sig i en juridisk gråzon vad gäller skattskyldighet – tekniskt sett ska vinsterna deklareras, men efterlevnaden är minimal och kontrollen praktiskt taget obefintlig. Det innebär att staten går miste om skatteintäkter som den reglerade marknaden var tänkt att generera.

Spelinspektionen har under 2023 och 2024 intensifierat arbetet med att identifiera och agera mot oreglerade aktörer, bland annat genom utökade blockeringslistor och samarbete med europeiska tillsynsmyndigheter. EU-rättsliga hinder gör det dock svårt att helt stänga ute aktörer som är licensierade i andra EU-länder, och Curaçao-licensierade bolag befinner sig i en ännu mer svårkontrollerad kategori. Det finns inga enkla juridiska verktyg som kan lösa problemet utan att samtidigt inskränka den fria rörligheten för tjänster inom EU.

Sammanfattningsvis är ökningen av bettingsidor utan licens på den svenska marknaden ett resultat av ett komplext samspel mellan ekonomiska incitament, tekniska möjligheter, spelupplevelsemässiga preferenser och strukturella brister i hur regleringen är utformad och genomdrivs. Utan en genomtänkt revidering av balansen mellan spelskydd och marknadsmässig attraktivitet hos de licensierade alternativen, kombinerat med mer effektiva tekniska och juridiska verktyg för att begränsa oreglerade aktörers tillgång till svenska spelare, är det svårt att se hur kanaliseringsgraden ska kunna förbättras nämnvärt under de kommande åren. Frågan är inte längre om problemet existerar – det är hur Sverige väljer att hantera det.